BOKDRÖMMAR- FÖLJ MIN RESA DÄR ORD MÖTER SKRIFT OCH DÄR DRÖM BLIR TILL VERKLIGHET

20. mar, 2019

Tack alla som kom på min bokrelease! Vilken fin kväll att minnas för evigt. Det var så härlig stämning.

 

Sista veckorna har jag kroppen sprungit före själen. Jag hinner inte med. Jag har avverkat två föreläsningar och på lördag är det mässa i Borås.

Jag har helt enkelt inte landat efter boksläppet.

 

Ljuset är här och jag längtar efter att sätta frön i jorden.

Hoppas ni vill fortsätta läsa serien om Lo även om vissa delar är sorgsna så spricker alltid ljuset in genom det mörka dystra.

 

Vi går mot ljuset i bokserien även om det är en stund mörker kvar.

Vi ses på bokmässor, signeringar och föreläsningar i vår.

 

Allt gott önskar jag dig!
Lotta

7. mar, 2019

Idag ska jag till lokalen och kika. Jag är så nervös. Jag hoppas allt blir bra.

Ni som anmält er är hjärtligt välkomna!

Regnet smattrar utanför mitt fönster, och det är just det som vanligtvis är mitt favorit-skrivar-väder.

Idag ska jag ut i regnet och fixa och trixa.

Livet här och nu...

Hoppas mina läsare vill fortsätta följa Lo.

Hoppet som är så viktigt när modet sviker.

Njut av dagen!

Jag ska fortsätta vara modig lite till.

/Lotta

 

27. feb, 2019

I full fart med planeringen av min nya bok Fjärilsdrömmar känns den mer levande än någonsin, men vägen dit har varit mer än snårig.

 

Igår fick jag meddelande om att jag tilldelats ett nytt stipendie, och det är där och då jag känner att jag är på rätt väg. Andras bekräftelse har betydelse åtminstone för mig. Det brukar smälta in ett år efteråt. Så fint att några har bestämt sig för att det jag gör är viktigt. Det värmer så oerhört.

Jag tänker inte anmäla mig till Blekinges bokmässa utan låta saker och ting vara, eftersom det rullar på snabbt som det är.

 

Boklådorna är slut och det kommer nya idag. Det är i sista kvarten jag skickar iväg alla rec.ex men så får det bli. Jag är inte mer än människa.

 

Mer än 100 anmälda till releasen igen och det känns fantastiskt att så många av mina läsare kommer. Så stort och så fint... Det om något värmer mitt hjärta. Det om något.

Det börjar verkligen dra ihop sig för release och fjärilarna virvlar runt i kroppen min.

Hoppas vi ses där,  och det där med att leva sin dröm. Det är en riktigt härlig känsla.

När man känner essensen i kroppen och det vingliga får lite fastare mark.

 

Jag är på väg nu...mot nästa bok...

 

Önskar dig en strålande ljus dag!

 

Lotta

 

8. feb, 2019

Det är mycket i rörelse just nu. Det händer saker exakt hela tiden. När jag inte är och undervisar asylsökande, så tänker jag skriva, men så händer det saker hela tiden.

Lådor skickas hela tiden och jag tänker att jag borde göra det enklare för mig, fast enklare kostar mycket pengar. Jag packar och bär och konkar.

 

Paket hamnar fel och skickas tillbaka. Paket med nya emballage kommer med fel saker till mig, och jag blir stressad.

Sedan jag har varit med i två stora tidningsintervjuer. Mina bilder börjar bli gamla så då fick jag ta mig mod och boka fotograf. Jag avskyr att vara med på bild! Avskyr!

Ja, och så var det Författarförmedlingens hemsida. Dags att uppdatera böcker och text där.

Done!

Sedan är det den stundade releasen - vem kommer eller vilka? Bandet bokat?

Det är lite andra praktiska saker kring boken och listan för recensionsex som ska skickas ut, och ja boken den ska komma till mig om två veckor. Gör den verkligen det?

Det razzlar till här och var och lika splittrad som jag känner mig. Lika splittrat skriver jag. Men på mitt skrivbord står skära tulpaner i blom och jag har satt på mig träningskläder för att bege mig iväg. Det är början på en skön fredag och att ladda inför tågresan imorgon till Jönköpings bokmässa Smålitt, och den kan verkligen bli hur som helst med tanke på väder och tågbanor.

Det är bara att hoppas att även SJ är i rörelse. Annars kanske det är dags för dem att göra som jag byta ut och göra om.

 

Ha en vacker helg och glöm inte: i det enkla bor det vackra!

Lotta

 

4. jan, 2019

Dagarna har kantats av svårigheten att klara av kritik. Kritik som t ex att min barnboksfigur borde göras om, förnyas och bli könslös.

Kritik som gör ont ibland, som att säga till Gunilla Bergström att göra om Alfons bara för att det är en pojke.

Att skapa från sina egna händer är verkligen som att kasta ut sitt hjärta och ställa sig ensam.  Ensam på en scen och våga ha modet att stå kvar där. Ensam i sitt skapande, i sitt mod och i sin text.

Det är en utsatthet som heter duga. De allra flesta förstår det men inte alla. Ibland måste vi kulturarbetare påminna oss, att vi inte kan arbeta gratis eller ideellt, och att vi behöver våga stå upp för vårt skapande, vår konst, text eller gestalning av det vi gör. Att inte låta det komma åt oss. Att det kan handla om avund, projiceringar eller helt enkelt en dålig dag.

Det är så svårt när man är ett kanin-lejon. När kaninen har fått för mycket uttrymme och det där rytande lejonet ligger på bergets högsta topp, och inte verkar ha någon som helst inverkan eller stöd för den lilla skakande kaninen som tappar sitt mod, styrka och är fruktansvärt rädd. Oron flyttar in och alla katastroftankar kommer farandes som i en flygkrasch.

Det skaver och det är fånigt men så är det ibland. Nu kommer snart nya artiklar i press, ett skyddsomslag av boken är påbörjat (se bild) och planering och marknadsföring är i full gång.

Det borde vara fantastiskt och alldeles, alldeles underbart.

Fast det är med darrande insikt att snart är den här och vet ni vad det paradoxala är, att det är nog ändå är rätt känsla, för om jag vore helt blasé inför en stundande release och ett nytt mottagande, så vore det inte intressant eller avsaknad av ansträngning, och det är inför det darrande beslutet det växer fram en ny skapelse av något, som en del uppskattar andra inte, och det måste jag bara lära mig hantera på min resa. Där ord möter skrift och där drömmar blir till verklighet.

 

Hoppas just du vill läsa min nya bok Fjärilsdrömmar.

 

Lotta